Linda hade varit otrogen, och vi hade en överenskommelse. Det var dags att följa den. Hon var helt skräckslagen, men har man lovat så har man.
– Klä av dig och kom sedan in i sovrummet.
– Snälla… snälla… gör det inte…
Hon grät ömkligt, men gjorde mig bara upphetsad. Jag gick in sovrummet, tog fram en ridpiska och väntade. Efter en stund kom Linda in, nu lite mer uppgiven, men fortfarande snyftande. Hon var underbart vacker med sina långa slanka ben och sina välformade bröst. Hon drog häftigt efter andan och spärrade upp ögonen när hon såg piskan.
– Snälla… jag gör vad som helst… snälla… kved hon och såg vädjande på mig med tårfyllda ögon.
– Lägg dig på sängen.
Jag tog fram två livremmar, virade den ena runt Lindas ena handled och sedan runt fotleden på samma sida. Sedan gjorde jag samma sak på andra sidan. Nu var hon om möjligt ännu vackrare. Jag tog fram en tredje livrem och satte den mellan hennes tänder, runt nacken och sedan ett varv runt halsen. Jag drog åt lagom så att livremmen verkligen fäste i munnen.
Jag vände på Linda så att hon låg bunden med rumpan upp, med ena kinden mot en kudde. Därefter tog jag piskan och slog henne hårt över skinkorna. Linda skrek till genom livremmen som om hon blivit förvånad över att det gjorde så ont. En röd, ganska bred rand syntes nästan genast. Linda grät högt nu.
Jag väntade på att hon skulle få känna svedan efter slaget ordentligt. Sedan slog jag igen, och försökte sikta på samma ställe som förra gången. Nytt skrik, ny gråtattack. Sedan upprepade jag alltihop en gång till. Skriket lät mest som en gurgling den här gången.
Jag hade tänkt att slå henne en sista gång, men jag var nu så upphetsad att jag måste få henne. Jag lossade på munkavlen och tog bort remmarna runt armar och ben. Linda hade slutat gråta, men grinade illa lite när jag lade henne på rygg. Ränderna sved nog rejält.
Jag kysste henne ömt och fingrade på henne underbara springa. Hon var blöt som en sjuttonåring. Vi älskade som besatta i säkert en halvtimme. Ibland – men bara ibland – önskar jag att Linda vore otrogen lite oftare.